I Valletta finns det konstiga runda grejer på marken, de ser nästan ut som pelarfundament.

Har länge undrat vad det är och har nu fått svar på frågan.

Ej längre ett mysterium

I fredags, när vi var i Valletta, frågade vi en maltes och han berättade vad de var. Under andra världskriget blev Malta totalt sönderbombat av axelmakterna. Under stenarna så var det djupa hål i vilka de förvarade mat. Det vi trodde var pelarfundament var alltså brödbunkrar från andra världskriget. Mysteriet löst.

Nu återstår det att lista ut vad den högra klockan på kyrkan i Balluta Bay visar. Den vänstra visar helt klart tiden, men vad visar den högra???

Någon som vet??

//T

När vi besökte St Johns Co-Cathedral för några veckor sedan fick vi använda oss av en elektronisk guide. Varje besökare fick en liten apparat som såg ut som en dåligt designad mobiltelefon från 90-talet. Man fick också en karta med en massa siffror på. Om man tryckte in en siffra i robotguiden så berättade en röst om just den platsen.

Kartan och apparaten

Först var jag lite skeptisk, den spontana tanken var att strunta i apparaten för att den skulle bli för jobbigt att kånka runt på. Efter att ha provlyssnat på första platsen var jag dock fast. En lugn och behaglig röst med vacker engelsk upper class dialekt förklarade utförligt om de olika delarna i katedralen.

När man tittade ut över lokalen såg man att apparaten gått hem även hos de andra turisterna. Med apparater tryckta mot öronen såg det ut som om alla besökare var totalt ointresserade av den magnifika konsten runt dem och istället gick runt och pratade i mobiltelefon.

Jag lyssnar på berättelsen om en, sedan länge död, riddare

Apparaterna gjorde verkligen besöket i katedralen otroligt mycket mer spännande och lärorikt än det hade varit utan dem. Min mor, som också varit där tidigare, innan det fanns apparater, höll med.

Nästa historieprojekt på Malta blir att gå stadsvandring i Valletta. Då får man nämligen också en egen personlig robotguide.

//Tore

Malta War Museum, Valletta: Ett ungt par, ca 23-29 år, från Sverige, försöker komma överens om hur nästa fotografi ska se ut.

- Var ska jag stå då? – Tore

- Ställ dig vid Kringelgrejen! - Sara

- Menar du propellern? – Tore

- Haha, … , ja, ställ dig vid propellern - Sara

Tore and The Famous Kringelgrejen at Malta War Museum in Valletta

//Tore

Igår var vi på Malta War Museum i Valetta. Museumet, som ligger längst ut i spetsen av Valletta, vid borgen, handlar om Malta under första och andra världskriget. Första världskriget-delen är väldigt liten, det mesta handlar om andra världskriget.

Eftersom jag är både historienörd och krigsintresserad hade jag sett fram emot denna visit länge. Tyvärr var muséet lite av en besvikelse. Det kändes inte som att vara med om en lärorik upplevelse utan mer som att titta på en souvenirsamling.

Visst fanns det massor av intressanta prylar, men det saknades djup. Info-skyltarna om de olika sakerna var väldigt fattiga på intressant information. Det som stod kändes mest som utfyllnad. På ingen av kulsprutornas infoskyltar stod det till exempel någon teknisk data (kulor/sekund, utgångshastighet eller kaliber). Däremot stod det på alla vilken färg kulsprutorna var målade i, som om man inte kunde se det på exemplaret man stod och tittade på. Alla kulsprutor var dessutom målade i samma färg (vapen-grått) vilket gjorde texten om vapentillverkarens färgval ännu mer redundant.

Efter ett tag blev man faktiskt lite nyfiken, varför var kulsprutetillverkarens val av vapen-grått så viktig för Maltas överlevnad under andra världskriget att antikvarien tyckte det var värt att påverka på varje infoskylt? Jag får väl helt enkelt Googla på det senare…

På museets mest intressanta utställningsobjekt, flygplanet på bilden uppe till höger. Fanns det inte heller någon info-skylt. Var det en äkta Spitfire eller var det något annat plan? Hade varit väldigt intressant att veta…

Eftersom ett museum om krig inte kan få underkänt får det ändå godkänt i betyg. Om du besöker Valletta och vill ha en lärorik och fantastisk upplevelse skulle jag dock rekommendera att ni lägger pengarna på ett besök i St Johns Co-Cathedral istället. Det var betydligt mer intressant.

//Tore

Igår var vi och besökte St Johns Co-Cathedral, en byggnad som är väldigt enkel utvändigt men kraftfullt imponerande invändigt. Utanför ser det ut som en stenbyggnad som alla andra. Om det inte var för skyltarna skulle man nästan missa den. Invändigt däremot är det en färgsprakande explosion i lyx och gammal överdådig rokoko-konst.

Tore och Tores mor utanför katedralen.

Katedralen är Johanniterordens (order of St Johns) hemmakatedral. Ordern styrde på Malta mellan 1530 och 1798. Rikedomarna de samlade på sig under tiden hamnade nästan uteslutet i denna katedral.

ST JOHNS CO-CATHEDRAL

Man kan identifiera att det handlar om något kyrkligt. Men den är inte imponerande utifrån.

Inne i katedralen slås man dock av dess prakt. Hela byggnaden är byggd i sandsten som de sedan har karvat ut pampiga figurer ur. Figurer de sedan förgyllt vilket ger ett storslaget intryck.

Byggnaden uppfördes mellan 1573 och 1577. Det var dock inte förän på 1700-talet som man började med den överdådiga utsmyckningen på insidan. Utsmyckningen följer rokoko-stilen som var väldigt populär på den tiden.

Det är alltså helt klart värt ett besök för den som är intresserad av gammal konst och arkitektur.

Eftersom jag tillhör den kategorin var det ett väldigt roligt besök :)

//Tore

Jag är historienörd och Malta är därmed en guldgruva för min fetish för gamla prylar och händelser. Ön är som ett enda stort museum där man ser spår av historien överallt. Det är väldigt roligt och annorlunda jämfört med Sverige som snarare är ett stort skogsmuseum fyllt av tallar som utställningsobjekt.

Ön Malta tillhörde de första platserna i Europa som befolkades och har därför en väldigt lång och händelsrik historia. En av de mest intressanta händelserna, som de fortfarande talar mycket om här på ön, är Den Stora Belägringen 1565. Muslimska Ottomanska riket ville åt öns strategiska läge mitt i medelhavet och invarderade. Kristna Johanniterordern, som regerade på Malta, lyckades försvara ön och sparka ut angriparna och räddade därmed hela Europa från att bli muslimskt (enligt maltesisk historieskrivning).

Den som är historienörd som jag (Mr Rhodin, jag vet att du läser detta) kommer att tycka om följande film om ämnet:

Själv ser jag fram emot ett bra krigsmuseum som tydligen ska finnas i Valletta. Jag hoppas kunna grotta ner mig rejält i händelsen där. Kanske blir det en eftermiddagstur dit på onsdag!

//Tore