Efter att vi besökt Klong Plu waterfall körde vi ner mot södra Koh Chang, närmare bestämt till Bang Bao, en liten fiskeby där husen är byggda på pålar i vattnet.
Bang Bao.
Väldigt små hus. Får man ens plats där inne?
Daniel och Tore.
På väg ut till piren är det en massa butiker, restauranger och bungalows. Allt är byggt på vattnet.
Bungalows.
Carl och Tore.
Piren och några fiskebåtar.
Carl och piren.
Fiskebyn.
Som ni ser var det ganska molnigt när vi besökte Bang Bao. Men det var en gullig liten by och det var trevligt att gå genom fiskebyn ut till piren och båtarna. Fin utsikt runt omkring också!
När jag var liten fick jag ibland följa med pappa på banken. Det kändes som att vi stod där och köade jämnt. Idag, med internet och android-applikationer är det svårt att förstå hur man stod ut.
Idag fungerar dock inte Swedbanks hemsida. Istället för en fin inloggningssida möts man av det här:
Så här har det sett ut i flera timmar nu. Tur att vi har många battisar kvar i plånboken.
Nu har vi precis kommit hem från gymmet, skönt att träna lite! Blev lite yr idag men jag tror det beror på att det är så jäkla varmt på gymmet. Ingen air-con. Det finns tre fläktar men de hjälper ju bara när man står precis under dem..
Efter träningen, utanför gymmet.
Nu ska vi göra oss klara för middag med de andra i vanlig ordning :)
Tänkte lägga upp lite fler bilder från bilutflykten lite senare så håll utkik!
Nu har vi lagt upp en ny design på bloggen. Sara har fixat med bilderna. Jag fick fixa till det tekniska så att alla plugins och grejer skulle fungera som tidigare. Bilderna ovan är alla från Thailand, vilket vi tyckte var passande.
Har nu insett det vackra i att ha separata plugins istället för att fulhacka teman med php-kod. Om vi hade haft alla funktioner som plugins hade jag sluppit fulhacka den här gången också och sparat en timme.
Vad tycker ni om den nya designen? Är den bättre än den förra?
Vårt första stopp igår när vi var på utflykt blev Klong Plu waterfall. Vattenfallet låg en 20-minuters promenad in i skogen och det var inte direkt rakt spår utan det var lite upp och ner över rötter och sten. Jag hade flipflops på mig och det var väl inte helt ultimat, slog i tårna några gånger..
Vattenfallet var inget märkvärdigt (ca 10 meter långt och smalt) men jag tycker att hiken dit gjorde det värt ett besök.
In the jungle. Man kände verkligen att vi var i ett tropiskt klimat igår, det var fuktigt och varmt i skogen.
Carl och Tore spexar.
En sjö i närheten av vattenfallet.
Spanar in fiskarna i vattnet.
Daniel på väg genom jungeln.
Klong Plu waterfall. Och nej precis, inget märkvärdigt.
Tore vid det lilla vattenfallet.
Fint!
Just nu sitter vi och jobbar på rummet men snart ska vi gå och äta lunch.
Idag har vi varit på ett väldigt roligt biläventyr runt Koh Chang. Vi har åkt på vägar av småsten och berghäll, i krokiga backar och tätt intill stup där man inte skulle vilja åka av vägen. Vi har räddat strandsatta turister från äckliga bungalows och knark. Vi har hunnit med vattenfall, en fiskeby och x antal utsiktsplatser.
Hinner inte gå in mer i detalj just nu och den del storys behöver nog ett eget inlägg så vi får se hur vi väljer att dela upp det. Nu ska vi snart möta upp de andra för middag. Det blir bara en bild så länge men jag lovar att fixa fler senare!
Framför varje restaurang här nere ligger det ett bord med olika fiskar man kan äta hos dem. Dagens fångst kan vara väldigt varierande. Räkor, musslor och bläckfiskar ligger bredvid ålar, krabbor och maneter. Följande fina fisk såg vi igår:
Den röda tomaten gjorde att hajen såg riktigt julig ut.
När fransmännen upptäckte att hela världen började titta på brittiska BBC och amerikanska CNN var de förstås också tvungna att ha en internationell TV-kanal. Resultatet, France24, är visserligen på engelska men ändå väldigt franskt.
Endast fransmän kan få för sig att engelsktalande personer på andra sidan jordklotet skulle vara intresserad av fransk inrikespolitik. De internationella standardinslagen varvas med segment med namn som ”Last Week Top France Stories” och ”Last 24 hours in France”. Härlig fransk hybris när den är som bäst.
Visserligen har de även segment som ska täcka andra delar av världen men de lyckas ändå inte riktigt komma helt fram. Första inlägget i gårdagens avsnitt av ”This Week In The Americas” handlade om hur Mexikos relationer med Frankrike började bli väldigt frostiga på grund av vad som kan liknas vid Frankrikes svar på Annika Östberg. Just nu avtjänar franska kvinnan Florence Cassez ett 60 årigt straff för kidnappning i Mexiko. Fransmännen tror att hon är oskyldig (blonda franska kvinnor kan ju givetvis inte begå brott) och vill ha henne utlämnad blir stämningen lätt frostig när Mexiko (som anser att hon är djävulen personifierad) inte vill göra som dom säger.
Nästa inslag i ”This Week In The Americas” handlade varken om Obamas kamp mot budgetunderskottet eller den demokratiska icke-utvecklingen i Venezuela. Istället handlade det om hur vinproducenterna i Chile hade det tungt efter att en tidigare jordbävning hade försämrat jordens förmåga att producera vindruvor. Givetvis intervjuades den mest kompetente vinexperten man kunde hitta i Chile, dvs en fransman.
En cool grej med France 24 är deras segment de kallar ”World Observer” där de likt Huffington Post, drar nytta av internets kreativa sida genom att låta amatörer agera världskorrespondenter. Vanliga människor, oftast bloggare, kommenterar läget i just deras hemland i skakiga heminspelade amatörvideos. Det fungerar förvånanstvärt bra då det innebär att kanalen får unikt material från ställen andra kanaler har problem att rapportera från. Nedan en sådan rapport från Libyen:
För tillfället är France 24 nyhetskanalen jag tittar mest på vilket beror på en kombination av bra rapportering från mellanösterns oroligheter samt att kanalen är den med bäst mottagning i vårt nuvarande boende. Mindre brus och bättre ljud än på BBC (som jag kommer skriva om lite senare).
Efter middag med gänget gick vi hem och kollade på film. Vi såg Flipped, en lite annorlunda och gullig film.
Imorgon ska jag, Tore, Carl och Daniel hyra bil och åka runt ön. Vi ska titta på vattenfall, fiskebyar, stränder, tempel, mangrove skog och allt vad som finns på ön. Det ser jag jättemycket fram emot!
1. Carl och Tore kollar flygbiljetter till Phuket. 2. Har precis köpt en majskolv från tjejen i bakgrunden.
Just nu hör vi hur det ösregnar utanför. Snart är det sovdax!
Om man lyssnar på vad folk berättar om resmål kan man snabbt få reda på vad västerlänningen värdesätter på sin semester. Någon som varit ute och rest kommer framförallt prata om Vädret, Maten och Hur Billigt Det Var.
För en västerlänning är det viktigt att vädret är behagligt, maten är god och att ens semesterpengar räcker långt.
I Thailand räcker pengarna väldigt långt. På vissa ställen kostar maten färre Baht än vad de hade kostat i kronor i Sverige. Då är också en Baht värd 0,23 kronor. Vi äter alltid mat på restaurang, bor på lyxhotell och köper oss en massage lite då och då.
Den främsta anledningen till det billigare priset är landets fattigdom. Att vi kan sprätta Baht omkring oss är för att vi har så mycket och de har så litet. Vi pratade med en Thailändare som arbetade i en fabrik åt ett stort internationellt företag (Hitachi). Hon tjänade 10 000 Baht per månad. På hennes tidigare jobb i en butik fick hon bara 6 000 Baht. Det handlar alltså om 1400-2300 kr/månad som den personen ska klara sig på. Vi pratade med en annan tjej här nere som sa att hon och hennes pojkväns budget var 200 Baht per dag (borträknat boendet som var 5 000 Baht/mån). De två tillsammans ska alltså överleva på 1 400 kr per månad.
När man har så lite att leva på blir livet så här:
Du får bo i ett av alla de skjul som står ute i skogen. Utan el, vatten, toalett eller kök. Ditt skjul är en plats där du sover och förvarar dina grejer (om du har några). Bilden är tagen 100 meter från lyxhotellet vi bodde på. I området ligger ett hundratal sådana skjul som det bor folk i.
Att ett land är fattigt beror på att de producerar för lite (i pengar mått mätt). Sveriges BruttoNationalProdukt per capita är 4 gånger så hög som Thailands. Det kan man grovt översätta till att varje svensk har 4 gånger så mycket pengar att göra av med varje år jämfört med en Thailändare.
Botemedlet mot fattigdom heter ekonomisk tillväxt. Om ett land har ekonomisk tillväxt producerar det mer i år än det gjorde förra året. Ju högre ekonomisk tillväxt ju snabbare förflyttar sig landet bort från fattigdomen och till rikedomen.
Lösningen heter frihandelsreformer och ökad global handel. För att Thailand och fattiga länder ska kunna ta sig ur fattigdomen behöver de handla med andra länder. De måste själva genomföra reformer som gör det lättare för folk att etablera företag och driva verksamhet i landet. Vi i västvärlden måste lätta upp våra tullmurar så att våra företag obehindrat kan handla med deras. Mer handel leder till ökad produktion och välstånd. På så sätt raderar vi fattigdomen.
De som demonstrerar mot frihandelsavtal och ökad globalisering hade lika gärna kunnat demonstrera för fattigdom och ökad barnadödlighet. Istället för att lyssna på dem bör du ta en tripp till närmsta köpcentrum och inhandla en stor platt-TV från Hitachi. De har fabriker i Thailand.
Hej!
Jag heter Sara och är 24 år. I september 2010 flyttade jag och min pojkvän utomlands. Vi har bott på Malta i snart två år med en avstickare till Thailand tre månader våren 2011. Vi medverkade då i Paradise Business Camp på Koh Chang och i Kamala, Phuket. Här kan du läsa om livet på Malta, hitta en del information om Thailand och följa mig i mina studier utomlands på distans.
Jag har en kandidatexamen i företagsekonomi med inriktning på marknadsföring och läser nu till fastighetsmäklare på distans. Min pojkvän är civilingenjör i industriell ekonomi och driver nu eget företag. Tidigare bloggade vi båda två här men nu är det främst jag som bloggar om vardagen här på Malta. Min pojkväns blogg hittar du här: torefriskopp.se