Detta är del 2 i berättelsen om Koh Chang Rescue Rangers (läs del 1 här). Berättelsen om hur vi räddade fyra stycken EU-medborgare från en säker död ute i vildmarken (eller iaf från en väldigt väldigt tråkig kväll).
Gissa vem som är vem :)
Samtidigt som våra välutrustade hjältar började sin biltur klev fyra eu-medborgare iland från färjan till Koh Chang. Två franska tjejer och deras killar, begränsade till en tvåveckorssemester ville hinna med allt Thailand kunde erbjuda. Utrustade med Lonely Planet och ett stort mod hade de redan klarat av Bangkok och norra Thailand på en vecka.
Efter en vecka i storstäder ville de ha soliga stränder och paradis och tittade i Lonely planet. Boken rekommenderar Long Beach på Koh Chang och vårt sällskap beslöt sig för att försöka ta sig dit.
Det visar sig dock vara svårart att ta sig till Long Beach, ingen vill köra dem dit. Första taxichauffören tittar på dem som om de var galna och vägrar köra dem. Andra taxichauffören försöker få dem att åka till någon annan strand. Tredje säger dock att han kan köra dem till en fiskeby mitt emot, om han får 1000 Baht. Från fiskebyn kunde de sedan ta en båt. De tycker att det är mycket pengar, men vad kan paradiset på jorden vara värt?
Den lilla gruppen, fortfarande vid gott mod, går med på chaufförens erbjudande. Efter en timmes resa ut i ödemarken kliver de av i vad som verkar vara den sömnigaste fiskehålan i Asien. Det tar ett tag men till slut hittar de en båtägare som kan tänka sig att skjutsa dem över havet till stranden som hägrar. För 1000 Baht går han med på att ta dem över sundet. Nu börjar de undra, vad kan det vara värt att ta sig till paradiset?
Efter en skakig färd över ett vågigt hav ser de resans mål. Palmer, något som liknar bungalows och en sandstrand. Båtägaren vill inte köra ända in till stranden och säger åt dem att vada sista biten. Upplyfta av vad de sett kliver de ner i vattnet och börjar vada fram mot stranden.
Med sina ryggsäckar på ryggen försöker de ta sig fram i det knähöga vattnet… ovetandes om vad som lurar på botten…
Fortsättning följer….
Olidlig väntan på fortsättningen, trodde ett tag att ni glömt bort att posta fortsättningen ;)
Vi lovar att inte vänta lika länge med trean :-)